Det är en dag jag verkligen inte kommer att glömma.

Jag var så närvös och så var jag så vacker.

När vi väl är i kyrkan och alla sitter alldeles tysta och bara vänta på oss så fick jag panik, jag kände hur varenda hår på kroppen reste sig jag ville bara springa förbi alla och fram till alltaret(vilket jag också gjode typ)

"maraton bröllop"

Tidigt på morgonen innan vi ska gifta oss så blev jag sminkad av Kate min brors tjej, och hon satte i  löshår och gjorde mig så fin.

Sen så hade jag allt i ordning som jag skulle ha på mig, något blått något lånat osv..

Tog väldigt lång tid att göra vid sig iallafall.

Men det blev av och jag kände mig vackrast på hela jorden

Jo det kan man se på magen för det blir bara större och större!

Magen är fotograferad i vecka 30+något..

Första där man ser honom i allafall.

Han är så himmla söt och när jag låg där för att få se honom så kände jag hur tårarna kom i ögonen, fort fick jag torka bort dom för att kunna se skärmen där sköterskan visade upp honom.

Han är så vacker fast att man knappast kan se hur han ska se ut eller hur han ser ut riktigt just nu så är han hur söt som helst.

Jag var så närvös inför ultraljudet(tänk om han felar ett ben eller vad som) "men han var fullt normal"   :)

Pappa Thomas blev nog mest glad över att få veta att han skulle få en son, men tänk om det nu ändå blir en flicka..he he

hade varit något va..

Nä idag så är det exakt en vecka till nästa ultraljud som jag kommer göra när jag är i vecka 32+3. Bilden på honom ska visas i 3D oc jag tycker att det ska bli hur kul som helst!

Vi älskar dom väldigt mycket och snart blir det bebisar..

När vi väll bestämde oss för att skaffa barn så hade jag ingen mens och sökte därför hjälp på Cura kliniken för att få igång min ägglossning.

Jag började då äta pergotime och blev gravid på första försöket.

Jag räknade dagarna och tidigt på morgonen steg jag upp för att testa mig med ett test från clear blue, jag hade ju precise vakat och ögonen var väl kanske lite sömn gegiga, jag får gnugga mig ett par gånger i ögonen för att överhuvud taget se testet. Jag kan inte släppa blicken från testet och fram kommer ett mycket svagt streck, jag gnuggar mig hur mycket som helst i ögonen för att vara säker på att jag inte ser i syne. Men nej det är sant JAG ÄR GRAVID.

Jag springer in i sovrummet klockan är väl inte ens halv fem på morgonen och jag roppar THOMAS THOMAS kom du måse se...

Vi tittade på varandra och började väl funera på vad som skulle hända här näst, jag ringde runt och berättade för mamma och svärmor och självklart ett par vänner med.

Och se så fort tiden har gått nu är det 59 dagar kvar till BF(beräknad förlossning)

hej och vad roligt att ni är inne och läser, kanske är det lite klydigt att förstå ibland men det är min dyselexi som gör det lite svårt med stavningen. Jag har tänkt skriva några inlägg om de månaderna som har gått nu sen jag blev gravid men inte just i det första inlägget.

Jag är lyckligt gift med min man Thomas och vi bor för tillfallet i en tvåa men letar som bara den efter en trea eller större om priset inte är för högt.

Senare hade vi tänkt oss köpa ett litet hus men det kommer ta sin tid att spara till en insats.

Jag är för tillfallet gravid i vecka 31+1

Jag och min man har också våra underbara katter, en liten hona som heter Idun som är blandning med maine coone och huskatt, hon har blitiv en dvärg och är mindre än huskatten.

Vi har också hannen Brage som är en renrasig Maine coone, mycket vacker katt som nu väger 9 kilo och är 10månader.